Läste tidningen i morse (ja, någon läser faktiskt nyheter) och såg ett inlägg om amfetamin, tjejer som vill gå ner i vikt. "Ann-Marie Thurelius på Dopingjouren tror att många unga påverkas starkt av dagens ytliga kultur där insida inte värderas alls." Ja, men det visste vi ju alla för bra många år sedan eller hur? Är de inte dags för Metro att bestämma sej, tycker dom synd om dom här tjejerna och vill hjälpa dom, eller tycker dom om och "vill hjälpa" alla de här små tjejernas bloggar som dom gör reklam om?
Och vad är det folk försöker säga? Man får inte vara en 34, då är man för smal, man får inte vara en 42a, då är man för stor, men när man är en 38a, då är det bäst att börja passa sej, så alla borde egentligen vara en 36a? Vad jobbigt det hade blivit i affärerna då.
Sen får ingen vara för glad, skrattar du för dej själv åker du in på psyket, men ingen får heller vara för ledsen, då åker du också in på psyket, du ska skratta när andra skrattar!
Tänk om du hade varit en 34a och jätteledsen och din kompis en 42a och jätteglad! Vilket samhälle va? Men nu när jag tänker efter, är de inte ofta det man ser?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar